Vår vana trogen så körde vi även igår en improviserad saga då det var dags för mina barn att sova. Vi brukar göra så på tisdagar. Det har blivit en tradition sedan ett halvår tillbaka. En sådan vi aldrig någonsin tummar på eftersom vi alla tycker mycket om det. Jag brukar skjuta från höften med en berättelse från något jag sett under dagen. Igår hade jag varit hemma och sjuk hela dagen, vilket reducerat förekomsten av inspirationskällor. Jag var därför relativt tom när det var dags för sagostund. Jag bad därför mina barn att komma med uppslag, och det gjorde de mer än gärna.
Hundar som kan flyga, drakar och magiska, pratande slott var några av de ämnen som kom upp. Jag kände att min energinivå inte klarade av något så spektakulärt. Därför landade jag på min yngsta dotters förslag. Hon ville höra en saga om hemstädning. Jag hade definitivt inte berättat något historia som inkluderade hemstädning förut. Frågan är om någon någonsin hade gjort det. När jag lät fundera på saken i några sekunder tänkte jag: Jag sa bli den förste. Jag ska bli först med att berätta en saga om hemstädning. I alla fall först med att berätta en improviserad saga om saken. Så fick det bli.
Så, som vanligt så tog jag ett besök på toaletten för att samla mig inför berättelsen. Barnen låg kvar i sina sängar och väntade på att jag skulle komma tillbaka och starta igång. Hemstädning alltså. Hur sjutton börjar man en saga om hemstädning? Detta var inte alls tydligt för mig. Kanske skulle jag valt att berätta om det talande slottet istället. Skit också. Hemstädning var så mycket mer trubbigt. Jag menar, skulle det handla om någon person som faktiskt sysslade med hemstädning? Skulle det handla om en familj, likt vår, som tog hjälp med hemstädning? Skulle det kanske vara övernaturligt? Eller helt naturligt? Många frågor sökte svar och jag hade få just där och då.
Jag gick tillbaka till rummet och tittade på mina barn. Sedan andades jag djupt och sa: ”Har ni hört om den gamla tanten som sysslade med hemstädning i ett tusen år gammalt, talande slott? Om ni inte har hört om detta så är det dags att spänna öronen. Det är den mest legendariska berättelse om hemstädning som berättats. Hemstädning är inte ett ämne som sagoberättarna har velat ge sig på just eftersom denna saga är så.. spektakulär”.
Det skulle visa sig att hemstädning var ett utmärkt ämne för god natt-berättelser. Nästa vecka ska jag berätta just varför.